I mitten står amerikanarna och pratar högljutt med varandra. De skrattar och gestikulerar i sitt, av dem själva uppfunna The Cool Gang och märker inte ens italienarna som latjar runt med flörtiga blickar och drar klassens tjejer i flätorna. Ja inte alla tjejer förstås, tyskarna skriker ”geschwint” så spottet yr om någon skulle röra deras symmetriskt kammade flätor.
Ryssarna försöker prata med The Cool Gang men byxorna är lite för utsvängda och magtröjorna lite för leopardfärgad för att passa in. I soffan sitter dom små japanerna med freestyles i öronen och stoltserar med hajpa teknikprylar. The Cool Gang har bestämt sig för att acceptera dom ändå. Flashiga teknikprylar är ”fucking coooool” i deras ögon. I fåtöljen sitter finnarna med all öl ”Nå, festen kommer ändå att sluta med att alla är stupfulla så varför inte bara skippa den löjliga dansen och onödigt mingelsnack och bara supa ögonen av sig direkt så man kan få sova någongång”.
Norrmännen öppnar dörren men sprintar snabbt vidare, öl och chips är icke bra för skidformen. Och upptryckt mot väggen med ena handen i godisskålen och den andra i flytvästfickan ”ja, man ska aldrig säga aldrig, vattenkranen kan faktiskt gå sönder” står svenskarna och iakttar hela spektaklet. Lagom är bäst.
Om jordklotet var ett klassrum och världens befolkning klassen och man tog alla mina onda fördomar och generaliseringar av hela länders invånare, då, då skulle klassfesten vara så här.
1 kommentar
maj 8, 2008 kl 7:57 e m
Hahahaha. ”Vattenkranen kan ju faktiskt gå sönder.” Det får man inte glömma.